lauantai 30. marraskuuta 2013

Skolbesök

I vårt miljöprojekt besöker vi skolor i Hunsur och i närliggande områden. Första gången vi besöker skolan presenterar vi våra program, som vi erbjuder gratis och diskuterar passliga datum. Oftast blir väldigtt väl mottagna och ibland bjuds vi även på chai.

Vi delar ut infoblad om våra program till skolorna. Vissa läser igenom hela broschyren mycket noggrant och andra offrar knappt ett ögonkast utan undrar bara genast när vi kommer och dra programmen.

Våra program:

Powerpoint Presentations:

1. Global Warming and its effects on Agriculture
2. Global Warming and its effects on Biodiversity
3. Global Warming and its effect on Oceans/Marine life
4. Genetically Modified Foods
5. Plastic Pollution
6. Toxic e-waste
7. Renewable Energy Resources
8. Fertilizers and Pesticides, effect on environments and ecosystems
9. Importance of the Western Ghats
10. Are alcohol/tobacco/drugs necessities for the sustenance of human life?

Documentaries and interactive questions:

1. Home -documentary (English, Kannada)
2. Secrets of the King Cobra (English)
3. An Inconvenient Truth (English, Kannada)

Den andra gången vi besöker skolan har vi förberett programmen och har allting med oss i form av usb-stickor och bärbara datorer. De är alltid lika överraskade i skolorna när vi kommer (fastän vi fastslagit datum etc.). Mycket snabbt sätter de dock i ordning ett klassrum eller en festsal där vi kan framföra programmen. Men aldrig att de skulle vara förberedda. Vi har redan blivit vana vid flummeriet, så vi tar det lugnt och har tålamod. Ibland dyker det ändå upp mindre roliga saker, då vi t.ex. märker att vi inte kan ansluta vår dator till projektorn, eller då en projektor eller screen helt och hållet saknas. Förra veckan fick jag höra 5 minuter före jag skulle framföra min vetenskapligt detaljerade GMO-powerpoint att min publik egentligen inte förstår någon engelska. Vissa saker skulle ju nog vara trevliga att höra i förtid, speciellt då vi redan en gång frågat och checkat igenom allting med lärarna och rektorerna.

Skolorna har olika motiv som gör att de är intresserade av våra miljöprogram. Här kommer en lista på ett par exempel:

Lärarna får fritid. Då vi kommer och dra program behöver lärarna inte ha lektioner och de kan lugnt sitta och lyssna på våra presentationer. Det är alltså inte speciellt förvånande att de alltid försöker tränga in så många elever som möjligt i klassrummet. Oftast sitter där också 3-6 lärare och lyssnar, som om de inte hade något bättre att göra.

Coolt med utlänningar/vithyingar. Vissa skolor ordnar pinsamt högtidliga festligheter då vi kommer och visar bara en dokumentärfilm eller en powerpoint. Det hålls tal av och and och vi prisas och tackas och hamnar ta emot små presenter etc. I dessa fall är inte innehållen och lärdomarna i våra program det viktiga, utan endast vår närvaro och festligheterna betyder något.

Brist på program. I vissa skolor märker man att ingen egentligen bryr sig om att ens ha lektioner eller dra program för eleverna. Vårt besök är då mycket välkommet, varför inte? I alla fall har barnen något att göra ens en dag då utlänningarna drar sina program för dem.


Visst har vi också besökt skolor som visat genuint intresse för miljöproblemen, de flesta tycker nog att det är viktigt. Men fastän vi alltid blir väl mottagna slutar våra diskussioner mer rektorerna alldeles för ofta i att de säger att de kontaktar oss senare (vilket vi alla vet att inte kommer att hända). Ibland känner man sig liksom lurad, då det indiska sättet är att alltid vara lika vänlig och intresserad, men ändå i praktiken inte tillräckligt motiverad för att förverkliga de trevliga löftena. Men det är väl kultur-utbyte igen. Vi har kommit hit och det är vi som försöker ha förståelse och som försöker förlåta det här landet och dessa människor om och om igen. Det finns så mycket problem och avigsidor i hela miljöprojektet att det inte är lönt att ta upp allting här. Vi gör ändå vårt bästa av det som finns till vårt förfogande. Det gäller att försöka blunda för de negativa aspekterna och vara glad av varje liten sak som lyckas och går rätt, annars orkar man inte. Annars skulle man redan ha gett upp för länge sen.

(käännös suomeksi tulee myöhemmin erillisenä tekstinä )

"these social workers have come from countries far away to save our planet earth..." right...

Secrets of the King Cobra at Cauvery College in Gonikoppa

"Lukas what is the right answer...?"

"...-and I would also like to thank our beloved principal for showing such interest in our environmental programs..."

Att ta bilder med oss är också en av favorit grejerna när vi besöker olika skolor.



" and here you can see the genetically modified seedless grapes.."


"You all know what the Greenhouse Effect is, right?"

torstai 28. marraskuuta 2013

Kun välillä ottaa niin päähän...

Nyt täältä tulee tähän väliin pieni ja pippurinen teksti suomeksi (niin että mummikin tajuaa joka sanan), siitä miten välillä meno täällä ottaa niin päähän. Herkkähermoiset älkööt vaivautuko lukemaan.

Toivuttuani pienestä kuumetaudistani olin tänä aamuna täynnä energiaa ja innostusta. Jynssäsin ja hakkasin pyykkini heti aamutuimaan ja pesin hiukseni erittäin perusteellisesti kolme kertaa saadakseni kaiken kookosöljyn irtoamaan. Lueskelin powerpointtiani läpi ja tein poikkeuksellisesti jopa muistiinpanoja. Yritin myös parhaani mukaan tukea ja tsempata Piaa, joka edellisenä iltana oli käynyt läpi aikamoisen tunnemyrskyn puhuessaan poikaystävänsä kanssa puhelimessa.

Lukaksen kanssa suunnisitimme sitten kaikki kolme koululle, jossa meidän oli määrä vetää ympäristöohjelmaa. Eivät ne hirveästi enkkua puhuneet opettajatkaan ja kesti jonkun aikaa saada ne tajuamaan ettei me voida näyttää meidän powerpointteja mun pienestä läppäristä 200 lle oppilaalle samaan aikaan. Saimme pienen huoneen projektoreineen. Mutta eihän mun ilmaisohjelmalla tehty powerpointti tietenkään toiminut niitten tietokoneella, eikä ne poloiset uskaltaneet koskea mihinkään piuhoihin vaikka kuinka yritin. Joten Pia parka sai sitten ainoana meistä pitää esitelmänsä. Yksi opettajista tarjoutui kääntämään kannadaksi koko höskän, sillä ilmeisesti oppilaiden enkun taso ei ollut kovin hääppöinen.

Heti alkajaisiksi kyseinen opettaja piti hyvän intialaisen tavan mukaan järkyttävän yli-juhlallisen puheen, toivottaen meidät kaukaa tulleet, monikansalliset sankarit tervetulleiksi. Mister Lukas, Mister Pia ja Miss Hamunda. Kiitos vaan. Samaan syssyyn miekkonen myös onnistui sekoittamaan save our heart clubin ja Pian plastic pollution esitelmän niin, että oppilaille todennäköisesti jäi käsitys meidän tulleen selostamaan sydänvaivoista eikä muovin haitoista.

Mutta pahin oli vielä edessä. Oikeista sydämen ongelmista kärsivä Pia sai huomata jääneensä taka alalle kun opettaja omi koko shown. Pian selostaessa hennolla äänellään vaivalla ulkoaharjoiteltua esitelmää opettaja aina keskeytti töykeästi kertoakseen oman versionsa kannadaksi oppilaille. Loppuen lopuksi opettaja myös luki ääneen englanninkieliset tekstit, niin ettei Pia-paralle jäänyt enää mitään osaa koko esitelmässä. Aina luettuaan kyseisen sivun loppuun opettaja kiljaisi käskevällä äänellä NEXT, niin että minun teki ihan oikeasti mieli mennä sinne eteen puolustamaan alakynnessä olevaa ystävääni. Itse olisin jo ajat sitten keskeyttänyt itserakkaan hyypän monologin ja pyytänyt häntä napakasti odottamaan että saan sanottua asiani loppuun. Mutta kaikki eivät ole oppineet yhtä huonoille intialaisille tavoille kuin minä.

Loppuen lopuksi Pia selvisi hengissä koettelemuksestaan. Emme kuitenkaan saa koskaan tietää ymmärsivätkö lapsukaiset muovin haitoista mitään, emmekä voi ikinä mennä takuuseen siitä, ymmärsikö itse opettaja edes mitä hän oppilaille käänsi englannista kannadaksi.

Mutta ainakin saimme taas yhden koulun meriittilistaamme ja tunsimme tehneemme jotain ympäristön ja Intian hyväksi. Jeij.





tiistai 26. marraskuuta 2013

Kerala Holidays

Beautiful Backwaters











Abandoned Beaches









...and Cultural Experiences

Chinese Fishing Nets

Rope made from coconut fiber

Indian Lunghi Fashion

Kati Roll at Dal Roti, the best restaurant in Fort Kochin, and probably in whole South India

Just look at their faces...It is the particularly good taste of the Kati Roll!

Good Times in Dal Roti

Card Games

Crazy Indian Party

Tired beers with Jorinnna


Party on the street




sunnuntai 17. marraskuuta 2013

Mysore mysore MYSORE!

Last week we had get together in Mysore. It was the biggest GTG so far and it was nice to meet so many new volunteers. The headline "mysore mysore MYSORE!" refers to the screams of the bus conductors at the bus stands. To sound like a real Indian bus conductor the name of the city/village should be screamed very fast and many times with a rising intonation to the end:
maissoor, maissoor, maiSSOOR!
or
bengloor, bengloor, bengLOOR
or
hunssur, hunssur, hunSUR!

As we volunteers imitate the indianbusconductor-screams on the bus stands it raises laugh among the Indians. Sometimes it is a bit annoying though...

Pictures from the GTG:

Deep talk about project and host family with our beloved coordinator Nishkal

monkeys

Nishkal and Lukas

Enjoying at Dasara Exhibition

Exciting attractions

Trip to Karanji Lake

Magdalena

Boating in Karanji Lake


Deep.

The absolute highlight of the weekend was the new hair cuts of Lukas and Paulo. done in an authentic Indian barbershop

Evening beers